Romanen som gjorde mig till bokslukare: Vintergatans son

En omslagsillustration till Vintergatans son (Citizen of the Galaxy)

En omslagsillustration till Vintergatans son (Citizen of the Galaxy)

Jag hade bra lärare i grundskolan. Min mellanstadielärare ”tvingade” oss elever att läsa en massa ungdomsböcker genom något smart gamificationsystem. Vi fick poäng, märken eller liknade – kommer inte ihåg – för varje läst bok. Jag gillade visserligen att läsa dessa Wahlströms Ungdomsböcker, det gick lätt med stora text, snabbt med få sidor och var spännande och roligt med ungdomar som upplevde barnvänliga oskyldiga äventyr. Men de hängde inte i kvar i medvetandet mellan läsningar. Det fanns mycket annat som var intressantare än att läsa böcker.

Men någon gång i sjuan eller åttan på högstadiet letade jag efter en intressant bok att läsa i skolan skolbibliotek, sannolikt på uppdrag av någon språklärare, och hittade en bok med ett omslaget som kittlade min fantasi på ett sätt som inget bokomslag dittills gjort (se omslaget nedan i bokinfon).  Jag valde den. Och min syn på vad att läsa böcker kunde ge förändrades totalt.

Ungdomsböckerna hade aldrig handlat om något komplicerat, ej heller hade perspektiven varit stora. Det var i regel två till fem ungdomar som löste något lokalt mysterium, gjorde något bus eller hade ett lite mer än vanligt upplevelsefullt sommarlov.

I Vintergatans son behandlades ämnen som samhällsstrukturer, människors lika värde, rätt och fel, godhet och ondska. Perspektivet var oändligt: protagonisten reser runt i ett universum med olika civilisationer.

Författaren Robert A. Heinlein visade sig vara en grundarna av den moderna litterära Science Fiction-genren, tillsammans med Isaac Asimoc och Athur C. Clarke. Många element i J.R.R Tolkiens trilogi som grundade fantasy-genren, Ringarnas Herre , blev standardingredienser inom fantasy. På samma sätt har många element från Heinleins författarskap blivit standardingredienser i SciFi-genren. Men det visste jag inte då.

”Slav, brottsling och medborgare”

Med reservation för vissa oklarheter och till och med felaktigheter, då det var ett tag sedan jag läste boken senast.

Rubriken är förlagets tagline för boken. Romanen är i grunden en karaktärsutvecklingsroman, som många av Heinleins böcker är. Hans premiss var i regel att huvudpersonen i början lite naiv och omedveten, till och med okunnig. Men omständigheter utsätter karaktären för nya miljöer och möten. Karaktären tar intryck, lär sig/blir upplärd och ”klokar till sig”, och klättrar i sociala statussystem. Ofta, men inte alltid, används de nya egenskaperna för att bli någon slags hjälte.

Omslag Ärans väg |Glory road |Heinlein

”Ärans väg” (Glory Road), 1963. En annan Heinlein-bok jag fortfarande har vaga minnen av. Också troligen vald baserat på bokomslaget.

Under karaktärsutvecklingen får vi läsare bekanta oss med diverse frågeställningen kring samhällsstruktur och sociala strukturer. Men också etik och moral; Heinlein var t.ex en tidig liberal vad gäller sexualitet och feminism (hans huvudproduktion skedde ca 1950-1970) och använde ofta handlingskraftiga kvinnliga karaktärer. Å andra sidan var dessa kvinnor ganska stereotypiska.

I Vintergatans son möter vi en ung pojke, Thorby, som under oklara omständigheter sålts som slav, blir omhändertagen och upplärd av en tiggare. Thorby blir inte bara utbildad i tiggeri, av sin nya ägare, utan även i ämnen som matematik och filosofi. Kanske tiggaren är något mer än den hjälplösa trashank han framstår som? Tiggaren visar sig arbeta undercover för en organisation som arbetar för att krossa slavhandeln, och blir så småningom avslöjad.

Thorby är nu utlämnad till världen utan sin mentor och fadersfigur. Den utbildning och de färdigheter hans mentor givit honom, ger honom på snirkliga vägar en militärkarriär, och med överraskningen att han visar sig vara arvtagare till en av universums rikaste affärsmän,  bestämmer han sig för att – såsom sin mentor – bekämpa slavhandeln.

Jag lämnade av någon anledning aldrig tillbaka boken till skolbibliotek (förlåt). Den står fortfarande i en av våra bokhyllor och jag har läst om den några gånger i vuxen ålder. Nu känner jag att det är dags igen.

Vintergatans son (Citizen of the Galaxy) Bokomslag Vintergatans son (Citizen of the Galaxy)
Robert A. Heinlein
SciFi
Kindberg
1979 (originalpublicering 1957)

SLAVE: Brought to Sargon in chains as a child -- unwanted by all save a one-legged beggar -- Thorby learned well the wiles of the street people and the mysterious ways of his crippled master . . .

OUTLAW: Hunted by the police for some unknown treasonous acts committed by his beloved owner, Thorby risked his life to deliver a dead man"s message and found himself both guest and prisoner aboard an alien spaceship . . .

CITIZEN: Unaware of his role in an ongoing intrigue, Thorby became one of the freest of the free in the entire galaxy as the adopted son of a noble space captain . . . until he became a captive in an interstellar prison that offered everything but the hope of escape!

Martin Nilsson

Intresserad utvecklare och kreatör från Karlstad

Du kanske också gillar...

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *